I lördags var det dags för Pettersson/Anderssons årliga Eggnog. Brukar innebära många liter mjölk, ett stort flak ägg, trängsel och mycket svett. I år var dock många sjuka eller på andra tillställningar så det blev svalare, lugnare och mindre trång. En annan viktig skillnad var att jag och killen bara rök ihop en gång under förberedelserna. En gång alltså. Vi brukar vara nära skilsmässa annars. Anledningen till att vi höll sams? Jo en lista. Jag skrev allt som jag tyckte skulle göras innan gästerna kom på en lång lista. Skrev alltså exakt allt. Tömma diskmaskinen osv. Killen tyckte min lista var galenskap, men med samma förväntansbild och gemensamt avbockande höll vi sams och kunde ta emot gästerna utan att blänga på varandra. Ändå ett framsteg. Vi serverade daddlar rullade i lakritspulver, rostade möllanbröd (lägger upp detta geniala "recept" i morgon), nötter, ost och pepparkakaor. Och så en krämig varm Eggnog till det! I år njöt jag dessutom lite extra av att alla barnen nu kan leka, inte bara fajtas om leksakerna, utan leka. Himla fint och befriande att kunna slutföra samtal.
