Började helgen någorlunda utvilad. Sol gör ju att allt känns lite roligare. Lördagen var också dagen för vår årliga Eggnog! Himla fin tradition. För nu är det verkligen en tradition. Tredje gången vi anordnar. Och detta året får jag säga att vi fick till det. Lägenheten var knökfull med kompisar och barn, vi hade effektiviserat noggfixandet med varm mjölk i en pumptermos och drog ner på sötman så noggen fick en perfekt krämig balans. Sen är det ju alltid en utmaning för relationen att fixa fest ihop. Man har liksom lite olika fokus under dagen. När jag ser det som sjukt viktigt att diskmaskinen är tömd (så den kan fyllas med smutsig disk istället för att det står och dräller) så ser kanske killen det som viktigare att hans skjorta är struken. Men vi höll nästan sams och hann allt precis lagom i tid. En eggnog då. Jo såhär. Vispa upp en äggula i ett glas/mugg, häll i lite florsocker, 2 el 4 cl rom och fyll upp med varm mjölk. Toppa med kanel och en stjärnanis. Sen vaknade vi alla på fel sida på söndagen. Jag med PMS, Mini med pepparkaksbakfylla och killen med en mansförkylning. Enda rätta i sådana lägen är att ta minin under armen och gå ut. Vi tog oss ner på stan då jag behövde gå inom jobbet. Vi käkade frukost på Noir, himmelsgod julgröt och en avokadomacka. Sen besökte vi Bastards julmarknad på deras innergård. Kom hem med ostkaka från granngården (kändes fint att se en bit av min by på Bastards innergård) och lite sill. Resten av dagen var vi vuxna på lite bättre humör, minin på ett genomuselt humör. Spännande och tålamodsprövande utbrott för småsaker. I morgon är en ny dag. Och en ny vecka! Tänka sig, sista innan jul.
