Dessa ben får symbolisera att jag nu börjar min semester! Whoop whoop! I torsdags hade vi "julavslutning". Satte det inom citationstecken då vi ju inte avslutade som vanligt. Som vanligt hade varit att hela byrån åkt över till Köpenhamn och käkat gott och blivit tröttfulla. Nu samlades vi några stycken i konfen, några på länk och så körde vi quiz, take away och blev tröttfulla. Alla hade dock klätt upp sig till tänderna. Älskar mina extremt stiliga och snygga kolleger. Så här såg sen lördagen ut. Innan vi slet paddan ur hennes fasta grepp och killen tog henne till parken. Mycket känslor och frustation i denna lilla kroppen just nu. Och allt blir verkligen värre med antal padd-minutrar. Ser tydliga samband mellan utbrott och mycket tid framför paddan. Dessutom har hon växtvärk just nu. På natten ont och på dagen kli. Fysisk aktivitet hjälper absolut. I lördags gick en ilsken sur unge ut ur lägenheten, hem ett par timmar senare kom en glad och lugn. Annars städade och tvättade vi hela lördagen. Jag kom in i ett maniskt flow och städade exakt allt samt vek all tvätt. Duschade sen och svimmade nästan av trötthet ner i en renbäddad säng. Somnade strax efter tio. Får ta igen detta asketiska leverne under julledigheten tror jag bestämt. Ska även för första gången i mitt liv ansvara för julfirandet. Känns oerhört vuxet. Skrev en lista. Kan sammanfattas ungefär såhär: vi tar fisken och osten brossan tar kött och julgodis. Men i slutändan kan det ju faktiskt bli så att vi sitter här med sjukt mycket fisk och brossan massa kött i Lund. Då det ändå känns rätt rimligt att någon av oss vaknar med någon typ av förkylningssymptom innan torsdag. Idag har vi kört hit. Till min hemby. Och hälsat på mamma och pappa. Var evigheter sen sist. Men det har liksom alltid kommit en förkylning eller larmrapport mellan. Vi började på deras altan. Med medhavd varmkorv i termos. Livets life hack 2020. Absolut gott. Sen gick vi en lång runda i skogen. 100 nyanser av brunt. Men fantastiskt att få träffas. Mini sa spontant när vi kom hem "vad kul det var att träffa mormor och morfar". Instämmer och känner en försiktig optimism inför nästa år. Stålsätter mig för januari och februari som garanterat kommer bli tunga. Men tar sikte på mars och resten av året. Tills dess. Håller vi oss friska va.