Idag nådde jag en bottennotering som förälder. Vabb i kombination med måste-jobba-stress och alldeles förlita sömn på sistone gjorde att jag hade noll tålamod och var allt annat än pedagogisk och skön. Så tänkte förflytta mig till förra veckan när jag var iväg och bara hade mig själv att tänka på. Var i Stockholm och sov här, på Ruth, i Vasastan. Åkte upp för styrelsemöte och jobb på kontoret i Stockholm. Himla härliga och nyrenoverade mötesrum har de på vårt "huvudkontor". Såg ut såhär första dagen. Andra dagen så här. Tänkte mjukt och bekvämt för att ladda upp inför kvällens stundande festlighet. Då denna åkte på. Som sen fick följa med på lite ögonshopping på NK. Bland annat gick vi in på Hermès och tittade på deras alldeles fantastiska nagellack och läppstift. Här snackar vi snygga förpackningar och strakt varumärke. För att sen ta sig hit, till Positano, för en snabb middag. Och hur fin identitet har de? Jo superfin. Guldäggsfin då de vann i kategorin Identitet förra året. Åt en fantastisk risotto. Sen gick vi på vernissage, hos en alldeles speciell fotograf. Linda Alfvegren. Vi känner egentligen inte varandra jätteväl men åkte på en plåtning till Istanbul för ca sju-åtta år sedan, delade säng på hotellet och tog oss igenom en kaotisk resa med vansinniga protester på stan som utmynnande i poliser som mejade ner demonstranter och sköt hej vilt med tårgaspistoler. Hela Istanbuls innerstad var raserad och gick inte att röra sig i. Vi hamnade på ett hotell i en lugn stadsdel och genomförde vår photoshoot och följde protesterna på nära håll. Gick sen på fest. Lysande drinkar, småtrista reklamare och en extremt bra uppstyrd fest. Och så här såg jag ut. Kul ju! Min nya grej att ha sköna jeans under festplagget. Smycken Lite Kalabalik (såklart). Vi avslutade sen kvällen på McDonald's där Malin till sin lycka träffade två Idoldeltagare. Tog en bild med orden "den är till min son". Självfallet var den till henne själv. Sonen kollar så klart inte Idol. Hehe. I alla fall. Himla fin dag var det minsann. Mindre härligt att sitta på ett överdrivet svängt SJ-tåg hem och försöka jobba på dålig uppkoppling. Men allt har ju som bekant sitt pris.