Hu vilket hemskt ord. Menstisdag. Månadens tråkigaste och veckans tråkigaste. I ett och samma ord. Men precis så är det. Men ändå ovanligt hoppfull. Beror nog på helgen som ligger bakom en, pilatespasset på lunchen och att jag åker upp till Stockholm på jobb i morgon. Annars då. Älskar bilden ovan. De är allt jag inte är just nu. Himla tur då att man har bildbevis så man inte tror man drömt. Och så skulle jag vilja citera min allra klokaste och smartaste vän som menar på att den kraften man känner under PMS (kraft, ilska, irritation kalla det vad ni vill) kanske är den rätta kraften. Där våra sanna jag kommer fram. Där vi får kraft att uttrycka det vi verkligen menar. Tål att tänkas på. Har fått ett önskemål om att skriva oftare vad det är jag har på mig. Så då gör jag helt enkelt det! T-shirt och kjol Ganni, skor gamla från Other Stories, jacka från Baum (från i höstas), scarfen är typ fyra år gammal och från Stine Goya. Malin i betydligt bekvämare skor än vad jag hade. Vi skulle ju shoppa... Och en förtjusande pärlbolero inköpt hos Karoline.
