Jag följer med fascination alla som renoverar sig igenom sina sociala medier. Ibland slås jag av känslan "ja men det borde man ju göra, alla andra gör det" för att sen lite mer rationellt tänka "nä jag älskar mina helger som de är (och jag BEHÖVER mina helger som de är)". Och så fortsätter jag och killen prata om vad vi borde göra i lägenheten. Det har vi gjort ett bra tag nu. Men ingen tar tag i det. Men så plötsligt händer det! Jag får värsta feelingen, ringer golvslip, bokar in ommålning av köksluckor, planerar in en helg för att måla om. Och klaffar allt är vi klara med det vi planerat för kök och vardagsrum innan påsk. Vi har ett kök som renoverades strax innan vi flyttade in. Väldigt 2013 då "slakteritrenden" var som störst. Men jag gillar det. Har inget behov av att måla luckorna i rätt gröna nyans. Så vi målar luckorna vita och byter beslag. Golven ska slipas (de är dessutom extremt slitna på sina ställen) och sen ska vi måla dem vita. Som golvet i minis rum ovan. Vi har en blå vägg i vardagsrummet. Det var ungefär det enda vi gjorde när vi flyttade in för sex år sedan. Vi målade denna väggen blå. Samma färg som vi har i konferensrummet på jobbet. Den ska vi nu måla över. Allt ska bli vitt. Och ja! Jag älskar all färginspo man kan får just nu, framförallt via de danska kontona. Men en kombination av att komma överens med sin sambo om vilken färg och samtidigt känna att jag genuint valt en färg för att jag gillar den, inte föra att jag ser den överallt (svårt som tusan ju!). Så gör vi allt vitt. Här under trappan ska det in en bänk som ska fungera som ett lågt bord med tidningar/böcker och någon växt, gitarrerna får maka på sig (det står en till vänster utanför bild...). Så ska även detta kluriga utrymme under trappan, i vardagsrummet, bli lite uppstyrt. Sjukt pepp på denna lilla uppfräschning! Och tilläggas att jag har absolut renoverat i mina dar. Inte överdrivet mycket men inledde strakt mitt vuxenliv med att totalrenovera en sekelskiftesvåning på Gamla väster. Bredspacklade 100 kvm och 3,30 i takhöjd. Absolut en dold talang en har. Att bredspackla. Den lägenheten blev i alla fall mycket tjusig. Vi bodde där knappt ett år, sen separerade vi och sålde lägenheten. Hehe. Flyttade sen in i en egen ljuvlig två som jag renoverade till stora delar själv. Det började dock med ett sammanbrott där jag satt och stirrade på väggarna där gammal tapet hängde i trasiga våder. Kändes övermäktigt att gå på det igen. Och dessutom nyseparerad. Men tog mig igenom även det och var stoltare än stoltare över den lägenheten. Som sen fick vara med om mycket. Men det är en annan historia. PS. Här kan man förövrigt se ett inlägg från vår lägenhet som jag gjorde för ett tag sedan. Där ser man även hallen som är nästa projekt (förmodligen slutfört om cirka fem år...).
