I lördags cyklade vi via Mitt Möllan, för att köpa med oss lunch, för att sen fortsätta till Pildammsparken. Provade nyöppnade Bao Bao. Intog sen lunchen bredvid lekparken där det finns en solig "uteservering" till lekplatsen. Gillar. Dock blåste det iskallt så man fick hålla i allt och äta baoen i en tugga. Vet inte hur många gånger jag surt och på kaffeabstinens mumlat att det borde finnas en kaffevagn i Pildammsparken. Nu finns det! Eller i lördags fanns det i alla fall en Fogarolli vagn till min stora lycka. När vi cyklade hem stannade jag på Möllan och köpte dessa ljuva. Kom sen på att jag ju skulle köpa en present till min 17 åriga brorsdotter. Cyklade snabbt ner till Miloii och bad Lina i butiken hjälpa mig. Undertiden Lina snackade (det är hon bra på :) ) gick jag runt i butiken och plockade på mig extremt nödvändiga saker som ett nagellack, strumpor, en gul hårsnodd... Trampade sen snabbt hit. Till Mineral. Där jag drack en kopp te och åt en bit paj för att lugna blodsockret. Innan vinet kunde landa fint i magen. Ett klockan-fyra-glas-vin är ett bra glas vin att dricka! Och framförallt i sällskapet av sin allra bästa vän. Älskar att vi alltid hittar de små stunderna som gör att vi får ihop det trots livet. Annars då. Väggen utanför Folkets Park ser ut så här. Inga konserter, ingen kultur att annonsera. Och i dag när vi cyklade till en lekplats var den avspärrad, bänkar och allt. Konstig känsla. Samtidigt som man hittar sin vardag och förhållningssätt till allt så pratar man ständigt och jämt om coronan, frågar sin kollega i riskgruppen hur det känns att isolera sig, tar nykundsmöte via länk, noterar att ens Coop har fått både plasthandskar vid ingången och en plexiskärm vid kassan. Och så går man in och handlar som vanligt. Nästan i alla fall.
