Kollar på dokumentären om Swedish House Mafias sista turné. Galet vilken grej de har gjort. Men framförallt tänker jag på konsten att få en grupp på tre eller fler att hålla ihop, dra åt samma håll och komplettera varandra på rätt sätt. Och då blir jag så galet varm och glad över min grupp. Hur vi sliter, skrattar och drar åt samma håll. Heja oss. Och så köper jag alldeles för ofta en ny liten tup. Med en kräm i. Bara för att den är fin. Ringarna kommer från butiken Hi On Life och är tillverkade någonstans i Afrika i ett väldigt fint projekt. För en god sak.
