Corona eller inte, ut i en park med sin mini måste man. Och sen hänger man där hela eftermiddagen. Svinkallt absolut. I lördags var det mer än svinkallt dessutom. Men vad gör man inte för sin mini. Men känslans en har när man kommer in/hem. Jisses. Te, varm chokad, fika, macka, vad som allt blir gott. Eller som här. Vi skramlade fram de sista bortglömda pepparkakorna och vispade ihop kristyr. Hej. Kväll och vi hade laddat med ost, ostron och marulk. Till marulken serverades hasselbackspotatis och ugnsgratinerad fänkål. Mycket bra. Och så klädde vi upp oss. Eller i alla fall jag och mini tog på paljetterna. För att sen äta praliner och chips i soffan. Till detta tittade vi på Kalle och chokladfabriken. Vansinnigt bra film! Söndag och vi kommer upp i tid för att packa bilen med pannkakor, varm soppa och rullmackor. En timme senare var vi i Skäralid och Söderåsens nationalpark. Vi hann ca 200 meter innan sällskapet behövde äta. Sen hann vi se folk på promenad både passera och komma tillbaka. Men efter energipåfyllningen tog sig vårt lilla sällskap på tre pulkor och fyra vuxna vidare. Blev en äventyrlig och extremt härlig "vandring". Absolut att jag hade hjärtat i halsgropen mer än en gång när min mini kom för nära bäcken vi gick längst. Färra helgens bad i isig damm var färskt i minnet. Efter vår vandring tog vi bilen 20 minuter och parkerade utanför mamma och pappas hus. Ut med pulkorna än en gång och så traska till bästa pulkabacken. Mini och hennes kompis slängde sig mer än en gång i snön och skrek "så mycket snö". Oerhört rörande att se dessa malmöbarn få uppleva snö. För er läsare som ej bor i Malmö kan jag meddela att det ungefär aldrig är snö där. Gissar att sundet på något sätt värmer staden. Istället har vi snålblåst och ca -1 hela vintern. Malmö har absolut andra kvalitéer än just vintervädret. Tackar för ännu en utehelg och tar tacksamt emot februari. Stor check på att januari ligger bakom oss. Om 29 dagar checkar vi februari. Sen är det nästan nedförsbacke mot april.
