En av de bästa sakerna med att ha en blogg är att man kan kolla tillbaka på året som gått och få bildbevis på att det ju varit ett himla härligt år. 2017 har nämligen inte känts så himla härligt av ett par olika anledningar. Men så gör jag en sammanfattning och sitter ändå här med en skön känsla. Årets jobbresa 1: Hela byrån åkte till London i mars. Jag hade packat min resväska som en modebloggare och så här i efterhand är jag fortfarande imponerad över mina outfits jag lät kollega plåta runt om i London. Men resan handlade såklart om mer än mina outfits. Det var sjukt mycket mat, extremt många skratt och en gigantisk dos inspiration. Årets jobbresa 2: Lite Kalabalik åkte till Los Angeles. Så här i efterhand känns det ju som en dröm. Vi plåtade coolaste modellen på en uttorkad sjö med Kaliforniens skymningsljus som back drop. Vi maxade tre dygn på bästa tänkbara sätt. Och käkade lunch på Chateau Marmont, en lunch som både innehöll kändisspotting i världsklass och bästa hemliga kärlekshistorien med kändis från en i sällskapet. Årets vinst: Det var ju inte en vinst men det kändes som en vinst. I maj vann Garbergs Malmö silverägg i kategorin Direkt, i Guldägget. Vårt bord skrek i alla fall som om det vore en vinst när vi förstod att det blev silver. Vinst däremot. Fick vi i PR tävlingen Spinn senare på året. För Landskrona Stad och Kidish. Bilden ovan är på mig och min kollega Jessie efter middagen. Därav den sliriga blicken. Årets revolution: En hand mellan benen i trängseln på Malmöfestivalen, en annan hand i trängseln på Lunda Karnevalen, en hand på rumpan på väg till baren, sexuella trakasserier på ett sommarjobb som servitris på en golfrestaurang när jag var 22 år (chefens frus ord ringer fortfarande i mina öron "detta är väl inte värre än hur vi tjejer pratar på en tjejmiddag") och så alla år som formgivare där jag kämpade som ett djur och räddade otaliga skisser från värdelösa manliga AD:s som kunde prata men inte prestera. I alla fall. #Metoo är årets viktigaste. Och här kan man läsa vårt, Garbergs Malmös, svar på #sistabriefen. Årets restaurangbesök: Har haft många bra. Men på grund av upplevelsen får det bli denna kvällen. På Embassy of Sagrantinia. Social eating när det är som sämst, eller bäst. Beror på hur man ser på det. Årets bästa fika med mini: Lätt Söderberg & Sara, det är något som gör att både jag och mini trivs som fisken i vattnet. Förlåt. Surdegsbullen på St Knut. Årets färg i min garderob: Mot alla odds får det bli rosa! Lätt att den färgen har fått en revansch hos mig. Årets t-shiret: Om det finns en "årets t-shirt" så är det ingen tvekan om att det är denna som vann. Bra jobbat Ganni. Årets mini: Okej, fattar. Jag är partisk. Men denna unge alltså! Och i början på året blev hon även med glasögon. Och jag som trodde att hon inte kunde bli gulligare. Sen fyllde hon två och började prata så man förstod. Nästan i alla fall. Det är som alla säger. Det blir bara bättre och bättre, och när man inte tror det kan bli bättre blir det ännu bättre. Årets lärdom: Den är bitter. Men en har lärt sig att en människa inte alltid är det hen utgör sig för. Årets pressinbjudan: Lätt mailet från Chanel. Lätt lyxigaste eventet jag varit på. Och lätt härligaste sättet att starta en måndagsmorgon på. Pressfrukost för Chanels beauty butiksöppning i Malmö. Årets sociala: Lärde känna Christin och Algot. Feberfria dagar och dagis-har-stängt-dagar blev roligare i lekparken när vi började hänga. Och så började vi umgås utan våra minimänniskor och en inser att en vänskap håller på att växa fram. Årets samarbete: Snacka om att det var kul att ta fram två galet grymma (om jag får säga det själv) kampanjer för Kung Markatta, tillsammans med Green Kitchen Stories. Två kampanjer som inte bara berättar hur god mat du lagar med Kung Markatta, utan även berättar hur viktigt det är att tänka på klimatet. Genom att äta vegetarisk och inte slänga massa mat i onödan. Årets bok: Min bror som knappt läst en bok i hela sitt liv är med och skriver en bok som inte bara blir utgiven 2017, den blir även recenserad i Aftonbladet, han medverkar i Nyhetsmorgon med boken, den blir ljudbok och den får en pocketutgivning innan året är slut. Råttan, köp den om ni inte redan gjort det. Årets D-vitamin-boost: En vecka i Apulien. Åt burrata varje dag och svettades småjoggandes efter vår mini när hon kutade runt i små italienska gränder. Årets utmaning: Insikten att jag fyller 40 nästa år. Och insikten att jag försökt ducka en kris. Inser alltså att jag är i början på något som man kan definiera som en livskris. Kommer inte innebära att jag köper en Porsche, springer ett marathon och skaffar en yngre älskare. Jag är ju kvinna. Så jag kommer att prata mig ur den med väl valda kloka vänner. Och jag kommer förhoppningsvis landa i något väldigt bra. Jag älskade att fylla 30 så då tänker jag att jag kommer att älska fylla fyrtio också. Här kan man läsa förra årets Årets, och årets innan.
