En helt vanlig helgmorgon vaknar en av att killen går upp. Typ vid sex-sjusnåret. För att springa... Sjukt märklig grej. Det är inte killen jag blev tillsammans med. Men ändå härligt att han rör på sig ju. Fast extremt störigt att jag vaknar tidigt. I lördags vaknade jag klockan åtta av att minin kallade på mig. Betydligt bättre start. Vi klädde på oss och traskade till Söderberg & Sara. Älskar deras gröt. Alltid exceptionellt god. Denna med äppelmos, kanel och rostade nötter. Efter gröt och Pain chocolat gick vi till Möllan med siktet inställt på att köpa en pumpa. Älskar som bekant denna delen av staden. Men vågar knappt skriva varför då jag fått mitt livs enda "hatstorm" i kommentarsfältet när jag gjorde det sist. I alla fall. Älskar att traska till Möllan en lördagsförmiddag för att handla frukt och grönt. Och ja, jag älskar att det är stökigt och bullrigt. Så in i bänken glad att jag har denna lilla människa i mitt liv. Efter torghandel gick vi till Pildammsparken och "trumlekplatsen". Lekte ett tag men fick bråttom hem för att hinna äta lunch och packa övernattningsväskan. Fick mini att inse allvaret i att hinna med tåget. Som tur var tror jag hon ärvt min tidsoptimism. Vi hann och jag hade sen en perfekt tillbakalutad eftermiddag/kväll. Barnen lekte och Daniel lagade mat. Jag och Maria drack vin och pratade. Blir inte bättre än så. Fick med mig hem två pumpor, biljett från Stångbymässan och så skickade Maria med mig ett par tidningar. Påminner mig om hur min mamma och de andra kvinnorna på gatan la Året Runt, Allers och, hade man tur, Hänt Extra i varandras postlådor när jag växte upp. På söndagen vaknade jag av att mini klappade mig på ansiktet. Också en bra start trots att det var tidigare än vanligt. Men sover man borta är det ju dumt att sova bort all värdefull tid man kan spendera med andras leksaker.
