I torsdags cyklade jag till jobbet på morgonen. Det kändes lite som en klämdag eller att semestern börjat även om det fortfarande var kallt i luften. Men jag var liksom en av få på cykelbanan. Där det brukar vara fullt med cyklister. Jobbade sen förmiddagen innan jag tränade och cyklade hem till en trött mini. Hon hade inte riktigt hämtat sig efter helgens kräksjuka så vi stannade hemma med henne. Men har man varit kräksjuk måste man ju äta upp sig så vi gick till Ugglan. Eller jag gick mini cyklade. Målet är att kunna cykla (bromsa, stanna, svänga osv) så pass bra så vi kan cykla till dagis. Detta mål har hon efter att hon såg en pojke i henne dagisklass som cyklar till dagis varje dag. Nu vill hon också göra det. Förutom Corona virus så var det klass 2 varning på vädret. Väldigt mycket undergångsfeeling på allt liksom. Men vi hukade i vinden som sagt. Och tog sikte på kladdkakan på Uggla. Köpte sen franska tulpaner med oss hem. På vägen hem välte mini och cykeln av en stormby. Men det kändes ändå mer greppbart än tomt på hyllorna i matbutiken och stängda gränser.
