Om allt var sig likt. Japp, strax efter lunch kändes det som om det var ett par dagar sedan jag gick hem höggravid. Men fint ändå på något sätt att allt bara fortsatt som om inget hänt. När världen faktiskt har förändrats. I alla fall. Det kändes fint att sitta med en soppa från Misoteket vid datorn, bredvid satt Malin och jobbade. Och den där långbänken jag kämpade med för att få iväg innan jag gick på mammaledighet var fortfarande inte avslutad. Men en hel drös nya kunder på ingång och en allmän peppig känsla i kroppen.
