Bilderna i inlägget är från förra fredagen, när jag traskade hem från jobbet. Och man blev svettig under höstkappan i den ljumna höstkvällen. Stannade till på Spoonery och köpte med mig mat hem. Tänker ofta på hur mycket jag älskar dessa fredagskvällar. Hämtmat, chips och inte så mycket mer än så. En helgpeppad mini (på grund av att hon får chips) och en trött lång blondin. Fanns ju en tid då en älskade att gå från jobbet till krogen och sen hänga där stora delar av kvällen innan man små(nåja)berusad cyklade hem. Denna veckan har det varit allt annat än härligt höstväder. Så snacka om att det är bra tajming att åka till Rom i helgen. Väskan är packad. Minin är hos mormor och morfar. Saknar henne redan. Men lika stark som saknaden är är längtan efter ett glas vin i lugn och ro. Mitt på dagen. På en uteservering i solen. Vyn jag tittar på varje dag till och från jobbet. Annars då. Ska andas djupt, mellan burratan och det italienska vinet, i helgen. Kommande veckor är sjukt jobbintensiva. Mycket på byrån och en ny kollektion Lite Kalabalik-smycken på ingång. Betyder alltså många timmars kvällsjobb. Något jag inte har några problem med i perioder. Men vet också hur mycket det sliter så ska påminna mig själv om att träna och försöka lägga mig i rimlig tid. På tal om det. Dags för sängen. Och så sjukt tomt att inte gå inom minins rum och stryka henne på kinden och titta på världens gulligast lilla ansikte som sover.
