Vad jag inte njuter av sista jobbveckan innan semestern just nu. Känner mig smått obalanserad. För mycket viktig prestation blandat med viktiga saker som minis första regelrätta kalas. Man vill ju aldrig misslyckas med en kundpresentation, men det är ju trots allt bara jobb. Dock vill man verkligen inte misslyckas med ett kalas (och på tal om det STORT tack för alla tips i detta inlägget). När jag berättade om min ångest inför kalaset för min kollega utan barn tittade han skrämt på mig och utbrast "det är för svårt att leva". I alla fall. Det är där jag är just nu. Vill så gärna att mini ska få en kul stund med sina vänner. Och med största sannolikhet blir de så klart så. Men just nu är hon en minitonåring som enbart suger musten ur en. Vi har renoveringskaos i lägenheten och det ska regna på söndag. Och på lördag ska jag spela in reklamfilm hela dagen. Life oh life.
