Jag har aldrig varit dålig på att slappa. Inte alls. Känner alltid en viss avundsjuka när jag läser i något socialt nätverk att någon har städat lägenheten, handlat och tvättat. Allt på en helgförmiddag. Oftast har jag inte ens kommit ur sängen då. Tror dessutom att min hälsa har att tacka min förmåga att slappa med alla de jobbtimmar man har i bagaget. I alla fall. Sen mini kom har jag tappat min förmåga att slappa. Man vet ju aldrig hur länge det blir så då känns det inte lönt. Men med månaderna kommer rutinerna och plötsligt har man massa "egentid" mitt på dagen. Och igår gjorde jag inget alls när mini sov middag. Eller jo. Jag åt popkorn och kollade på Bron. Kollade inte mailen, gjorde inte ett blogginlägg. Inte heller plockade jag ur diskmaskinen.
