Fan vad trött jag är på februari nu. Ungefär lika trött som jag var på januari. Det är något med mörkret, kylan, regnet och blåsten som känns. Kommer med största sannolikhet älska livet igen när våren är här. Nåväl. Tog ett glas rött med en gammal kär vän efter jobbet idag. På en tisdag liksom! Väldigt fint och trevligt. Hon är speciell och vår vänskap är väldigt speciell. Annars då. Kolla Be a Lady They Said, om du inte redan har gjort det. Sammanfattar livet som kvinna himla bra. Och så såg jag precis första avsnittet av 22 juli, många i min närhet som rekommenderat den. Om Utöya, men inte om offren (då hade jag absolut inte sett den, för tungt på alla sätt) utan om människorna runt om, som jobbade den där hemska dagen. Och läs Klubben. Börjar närma mig slutet och den är väldigt bra på många sätt. Ett stycke jag skärmdumpat och sparat: "När den skam som genom historien brukats bära av kvinnor – ofta under tystnad – helt plötsligt förflyttas blir det tydligt vilken våldsamhet känslan rymmer". Syftar till vad som hände männen under #metoo.