Förra veckan, eller jisses, förr förra veckan, hade jag en extremt härlig kväll hemma hos min vän Malin. En catch up, fira att jag fyllt år (då Malin vaknade med hemsk halsåkomma samma dag som min fest var) och allmänt terapiprat. Den typen av terapi som bara en riktigt klok och bra vän kan ägna sig åt. Malin bjöd på en spicy soppa med räkor och ugnsrostad blomkål. Det var en ljummen septemberkväll så vi gissade att det var årets sist ikväll man kunde sitta ute och äta. Visar sig ju såhär två veckor senare att det kom fler och kommer förmodligen fler sådana kvällar. Men vi satt i alla fall i Malins uterum som hon har i trädgården. Extremt trivsamt. Allt är för övrigt fint hemma hos Malin. Taket i uterummet såg ut såhär. Hur sjukt. Som att sommaren med medelhavsklimat gjorde att man plötsligt kan odla druvor i Sverige. Detta glaset var det finaste vinglaset jag sett på länge. Och vägde nästan inget. Köpt på Artilleriet har jag för mig. I alla fall. Vi åt, drack vin och pratade till midnatt. Cyklade sen hem genom Malmö med en tacksam känsla i kroppen. Att ha vänner som Malin är megalyx. Att ha vänner överhuvudtaget. Tänker till och med att riktigt bar vänner är hundra gånger mer värt än en man i ens liv. Sommarens favoritskor och lätt säsongens bästa köp (i en second handbutik i London). Denna dagen med strumpor. Praktiskt om lite kallt och fötterna är ovårdade.
