Har letat gamla outfits i mina album och hittade denna bilden. Förutom att Nina och jag har cykelbyxor och USA-sockar (skrev ju om det här) så ger denna bilden mig så enormt många fina minnen. Är extremt tacksam över att dessa två varit mina vänner från barndom till tonår och en liten bit in på tjugo (sen gled vi absolut i från varandra). Idag hörs vi mest på våra födelsedagar. Vi är väldigt olika som individer och jobbar och bor på olika håll. Har egentligen inget mer gemensamt i dag än vår historia ihop. Ganska klassiskt tänker jag för många. Men det gör liksom inget. Vår historia är ändå det viktigaste. Det är dessa två tjejer som till hundra procent format mig till den jag är idag (eller okej, mamma och pappa har en stor del i det med). Men den där självklara grundtryggheten, att bara omge sig med de bästa av vänner, ha kul ihop, peppa varandra, stötta varandra, smickra varandra. Det önskar jag alla som växer upp. Vi hade absolut våra duster, men de var banala och grundade sig aldrig i missunnsamhet. Vi var tre och det var aldrig ett problem. Vi tacklade problem och tillkortakommande med skämt. Önskar inget mer intensivt än just detta för min mini. Att få växa upp med en eller två riktigt bra bästisar.