Nästa veckan öppnar byrån igen efter sommarstängt. Jag har dock en vecka föräldraledigt med min mini. Ser jag mycket fram emot. Ska se till att bli riktigt trött på att hänga med denna lilla människa. Så pass irriterad så det ska bli skönt att lämna henne på förskolan nästa måndag... Om inte annat så är jag helt övertygad om att hon kommer att bli helt lyrisk över all stimulans och alla små kompisar hon kan hänga med dagarna i ända. Och om jag är höstpepp då? Nä inte alls. Vägrar tänka på hösten på minst en månad. Augusti är fortfarande sommar. Tänker be till vädergudarna att det blir långa vin- och grillkvällar ute. Sen kanske en är redo för höst. Men bara kanske. På riktigt måste jag verkligen peppa mig för att känna för hösten (eller egentligen är det ju vintern man mentalt måste förbereda sig för). Är ingen mysa-med-tända-ljus-person. Mitt rätta element är tunna kläder och ljumna vindar. Och framförallt mycket ljus! Nåväl. Nu har en ju valt att bo i Sverige. Alltså gäller positivt tänkande och ta hand om sig själv lite extra. Lovar mig själv mer sömn i höst/vinter, regelbunden träning, många små turer till Köpenhamn, se till att träffa och hänga med inspirerande människor och komma iväg på en weekend-resa när det känns som mest grådeppigt. Och pussas mycket. Kanske viktigast av allt.
