Idag fick vi internet på kontoret. Man såg hur samtliga axlar i lokalen sjönk ner en decimeter av lättnad. Ansiktsdrag slätades ut. Och så har jag expressplanerat en fotografering i Istanbul. Tror aldrig jag varit så här sent ute med att få ihop allt som krävs. Men det brukar ju ordna sig till slut. Faktiskt alltid. Om en vecka åker jag, det var ett år sedan sist och det är som vanligt med blandade känslor jag tar mig till min andra hemstad. Hat och kärlek på samma gång. Denna gången hoppas jag mest på att det inte blir massdemonstrationer. Gillar att turkarna säger ifrån. Men inte just den helgen jag ska dit.