Okej att vi hade synkat våra outfits. För det hade vi. Blev så när vi stod i provrummet hos Kajsa. Oundvikligt liksom. Och varför inte. Men vi hade visst även synkat våra väskor. Randigt var grejen. I alla fall. Här stod vi och väntade på vår chaufför. Kvinnan som är optimisten i ordet tidsoptimist. En gång höll vi på att missa flyget till Los Angeles på grund av just denne optimist. Men jag älskar henne ändå. Och till hennes försvar har hon fyra barn som alltid på ett eller annat sätt sinkar henne. Men vi kom över bron till sist. Parkerade vid hotellet och ungefär kastade oss ur bilen med siktet inställt på att insupa Köpenhamn och dricka vin på härlig uteservering. Här landar vi. I skuggan utanför Beau Marché. Vi hade lite andra lunchställe planer men det blev ett gammalt beprövat kort. Och ett älskat sådant. Två glas bubbel och en cappuccino tack. Och lite oliver. Jag festade till det med en Aperol. Här utbrister Anne i extas att just detta var henne målbild för helgen. Malin målar naglarna samtidigt som hon typ sminkar sig och pratar om hur mycket hon älskar den rosa kaftanen. Kajsa sparkar av sig flipflopsen och säger än en gång hur najs vi kommer ha det. Johanna rusar upp för tionde gången och knäpper ett gäng bilder till. Nivån på hur mycket njut det är slår typ i taket. Vet inte om det är coronaåret och frånvaron av härligheter som gör det, eller att vi är ett gäng trötta (små)barnsföräldrar som suktar efter flärd, eller att vi känner oss så himla fina i våra outfits. Eller att det är högsommarvärme och vi är i Köpenhamn. Vilket som. Satan vad vi njuter. För en oinvigd kanske det är en märklig grej att dokumentera typ allt vi gör. Men för ett gäng kreatörer som går i gång på själva skapandet som det ju är att få till fina bilder. Så var Johannas kamera bara ett ytterst naturligt inslag i gemenskapen. Och som grädde på moset fångade hon ett gäng härliga bilder till Lite Kalabalik. Och Kajsa fick finfina bilder på hennes klänningar in action. (Ringen på Johannas finger är en större variant av denna, från Lite Kalabalik.) Vi tog en sväng inne på Beau Marché. Och suckade och stönade över allt fint. Och dyrt. Traskade vidare med siktet inställt på vintageshopping. Besökte först Rosy Vintage. Kolla spetsblusen Anne håller i. Fantastisk! Blev till slut Malin som köpte den. Någon var liksom tvungen att göra det med tanke på hur fin den var. Ovanför Rosy ligger Jerome Vintage, lite dyrare men vansinnigt fina plagg. Någonstans här får Malin en energidipp och rusar in i första bästa pressbyrå för att köpa en glass. Kommer ut och ropar i extas "Content content! Och Lina det finns grön glass". Hehe. Nu var tyvärr den gröna glassen slut så jag och min gröna klänning fick nöja oss med vit glass. Men framförallt var det vansinnigt skönt att få hjärnfrys i hettan. Och så börjar vi traska tillbaka, mot hotellet. Men kommer av oss och måste plåta ett Vanity Fair omslag när vi går förbi denna porten. När vi kommer in i foajen på hotellet är vi typ beredda på att lägga oss raklånga på den svala marmorn. Exakt så varma var vi. Men vi sansade oss och checkade in för att istället snabbt som tusan byta om till badkläder. Detta händer nämligen på taket på hotellet. En pool. Man tar bokstavligt talat en simtur bland takåsarna i Köpenhamn. Och hotellet var för övrigt nyöppnade Villa Copenhagen. Vi drack rosé och åt isglass. Sa förmodligen extremt många gånger hur mycket vi älskade livet. Jag och Malin sa i alla fall i mun på varandra att vi kände för att bli fulla. Exakt så var stämningen. Sen fick vi plötsligt bråttom när vi insåg att vi skulle hinna få på oss kvällens outfits och hinna fota dem i perfekt ljus. För att inte livets helg ska få livets längsta inlägg återkommer jag en annan dag med resten av helgen. So long! Samtliga kläder (utom min gula klänning i sista bilden) kommer från Kajsas uthyrning. Alla bilder (utom enstaka från min mobil) är tagna av fantastiska Johanna Wikstrand Gartmyr.
