När sista helgen på semestern närmade sig bokade vi in en helg i Köpenhamn. Man vill inte att sista helgen bara ska slinka förbi. Vara en väntan på vardagen. Och jisses vad bra det blev. En helg som kändes som flera dagar. Vi tog oss från Malmö till Refshaleøen på lördagsförmiddagen. Stod först i kön till att Copenhagen Contemporary skulle öppna. Gick ganska snabbt genom utställningarna men fick också uppleva ljusinstallationerna helt utan kö och andra människor. Absolut värt. Men målet var så klart inställt på översta våningen och det blå Legot. Där hade mini kunnat stanna hela dagen. Men vi var ju tvungna att äta så vi tog oss det 50 metrarna från museet till food trucksen. Sen styrde vi stegen mot båten. Bara det är ett äventyr. Älskar när man göra sådana här typer av resor med sin mini och det är de "små sakerna" som är de stora äventyren. Som transporten till hotellet. Här har vi det. Hotellet med poolen på taket. Så efter att checkat in gick vi småhuttrandes till poolen. Men en av oss var väldigt pepp i alla fall. Sen styrde vi stegen till Köttbyn och Mother. Pizza är alltid ett säkert kort. P.S. Kolla in detta life hack. Tills Mantle ha reseförpackningar klickar jag ner "The Rich Cream" i linburkens "R" och "The Chill cream" i andra facket. Efter hotellsömn, hotellfrukost och sen check ut (chill i hotellsäng) gick vi för att käka lunch. Här någonstans fick jag en obehaglig påminnelse om att saker och ting kan ta oväntade vändningar i ett naffs. När vi passerar Centralen kommer en stor massa av människor utrusandes många med panik i blicken. Känslan var omedelbar. Nu händer det. Greppet om minis hand hårdnade och så sprang vi med. Vi tog en omväg från stationen för att hitta ett lunchställe och avvakta vad som hänt. När vi går bort från centralen kommer samtidigt ett stort pådrag av civila polisbilar körandes. Extremt obehaglig känsla. Försöka prata lugnt och lagom informativt med mini samtidigt som ena handen uppdaterade internet för att se om det har hänt något. Inget hade hänt. Allt var bara falskt alarm och kanske en slump att polisbilarna kom just då. Känslan av att bara vilja hem och aldrig mer resa infann sig absolut. Men bortsett från detta snörpliga så var det en 100% go helg innan fritids och jobb började.
