Jag hade sämsta tänkbara start på dagen. Mitt as till unge (sorry, tänkte först skriva monster, men det lät för gulligt) betedde sig som, ja ett as, i morse när vi skulle gå till förskolan. Och även om mitt sunda förnuft fattar att hon är trött, kanske nervös för något, att det inte hjälper att skrika på henne osv. Så provocerade hon mig till den milda grad att jag absolut tappade det. Känslan satt sen i hela förmiddagen. Ilska i en skön kombination av dåligt samvete. Dock vände det sakta men säkert under ovan soliga lunch på Beyond Us. Efter lunchen knatade vi upp till Kajsa, Anne skulle lämna kläder vi hyrt till en plåtning på jobbet och så skulle hon hämta en festoutfit hon hyrt. Jag plåtade absolut mina naglar bredvid Kajsas väska (favorit-armbands-kombo från Lite Kalabalik). Sen köpte vi en kaffe och gick runt hörnet för att hålla på lite. Ta lite glada bilder på våra outfits. Jag hade ett par nyinköpta jeans. Gick häromdagen in på Miloii för att köpa ett par enkla mörkblå jeans. Kom ut med dessa... Men de var trots allt på på rea. Kajsa var galet chic i helsvart. Extremt trivsamma skor från Blankens. Kände mig väldigt mycket Isabel Marant i jeansen och skorna. Vi gick sen tillbaka till kontoret för att jobba vidare. Någonstans vid den klassiska energidippen runt tre var jag tvungen att kolla mens-appen. Kände att mitt humör var obefogat ilsket. Kom på att enda lösningen på humörproblematiken var ett glas vin. (Våra ringar har förövrigt fått någon slags revival, både hos mig och hos våra kunder. Säljer som aldrig förr!) Så japp. Vi jobbade klart och packade sen ihop oss för att gå till Julie och äta stans godaste oliver och dricka lite vin. Det är ju trots allt de sista skälvande dagarna på ljustet och värmen. Inom en överskådlig framtid går vi rakt in i det där svarta hålet jag absolut inte vill tänka på nu. Så japp. Carpe fucking diem så mycket det bara går just nu. PS. Appen visade på sju dagar kvar.