Sällan man säger att en kväll varit galen nuförtiden. Typ aldrig. Nöjer mig med ett glas rött och På Spåret. Men nu tänker jag minsann ta i och säga att fredagskvällen var smått galen. Och då hängde jag inte ens med vidare ut efter middagen. Hemma väntade nämligen en febrig och enormt mammig mini. Det enda som får henne att somna dessa dagar är min famn och min röst. I alla fall. Jag, Karin och Anna hade bokat bord på Embassy of Sagrantinia. En gammal lägenhet på Gamla väster som är omgjord till restaurang. Maten är fine dining. Och den magiskt goda maten stod Julia Hansson för. Blev orimligt glad när jag fick veta att det var en kvinna som bestämde i köket. Igi Vidal driver restaurangen. Och denna kvinna har recenserat honom. I fredags slöt de fred efter en gammal beef... Två Gannikjolar. Jag och Karin hade tänkt samma kvällen till ära. Välkomstplock. Och Champagne såklart. I en liten ask från Skultuna låg en liten klick kräm. Och kvällen. Sagrantinia betyder visst fantastivärld. Och lite så var det. Det var som en låtsasvärld där allt var perfekt. Servicen, maten och interiören. Alla pratade engelska och förstärkte känslan av att vara någon helt annanstans än Malmö. Vi delade, oväntat, bord med ett par som var ute för att fira killens födelsedag. Och om detta var oväntat. Väldigt. Och om detta var helt lyckat. Tveksamt. Men det gjorde ändå kvällen. Och Igi uppvaktade oss flitigt med anekdoter. Avslutningsvis (då hade paret vi satt med diskret dragit sig undan till loungen på ovanvåningen...) drack vi en överjordiskt god Gin och Tonic. Och varför kvällen var galen. Osäkert, men allt var liksom bara så märkligt på ett mycket bra sätt.
