En favoritsyssla en lördagsförmiddag är att gå bort till torget och handla grönsaker. Och just nu finns det så himla mycket trevliga grönsaker att handla. Så det blir helt klart extra härligt. Efter torget gick vi till Scandwich och köpte gigantiska mackor. De är verkligen hysteriskt goda de där mackorna! Och eftersom det var semester lyxade jag med ett glas naturvin mitt på dagen. Mini fick en pommestallrik så hon var nöjd. Och så åt vi ost i väntan på mackorna. Och hur glad blir man när man beställer ost och får en liten tallrik fylld till brädden med knastrig, nötig hårdost. Denna roliga såg jag på vägen ut. Den ringar liksom in den bisarra jakten på steg. Självfallet är det bra att röra på sig men att det ska vara just 10.000 steg är ju förtusan bara en reklamgrej. Som det mesta annat... Och sen hysterin kring att alla dessa steg måste reggas i mobilen eller liknande annars har de liksom inte hänt. Sannerligen vår samtid. Efter mackorna korsade vi torget igen och köpte kaffe på Möllans Kaffebar. En annan dag besökte vi Konsthallen. Trevlig utställning som man i vanlig ordning hafsade sig igenom samtidigt som ens mini drog en i armen och tyckte det var tråååkigt. Så för balansens skull gick vi till Konsthallens verkstad. Där det var brodera som var temat. Jag och mini broderade en katt på en bit tyg. Blev såklart skitful men alldeles underbar. På vägen ut såg jag denna. Ska nog ta mig tusan tillverka en egen och ha redo hemma. Mitt låga blodsocker är inte att leka med. Efter konst blir det fika. Och Nostra ligger bra till. Om man inte vill fika inne på SMAK på Konsthallen men vi konstaterade att utbudet var lite begränsat. Och Nostras Dadelboll med flingsalt är inte dum den. Eller den där fluffiga lilla saken bredvid med Lemoncurd i. Jösses. En helt annan dag åkte vi på utflykt. Sent på eftermiddagen kom vi iväg, helt snett i tiden. Men vad gör det när man har semester. Vi körde i alla fall till Fulltofta. Väldigt bra skogsutflykt. Men det sjukaste var nog ändå att jag sprang på min barndomskompis Hanna. Som jag skriver om här. Och som jag inte träffat på ett par år. Men så stod hon där med sin mamma och sina två barn. Och allt var absolut som vanligt. Inga konstigheter alls. Det var tre dagar från sista semesterveckan det. Saknar dem redan.
