Det har ju varit långhelg. Helgdag på en torsdag så fredagen blev helt enkelt en klämdag. För ett år sedan denna helgen var killen på killresa så jag och mini var själva hela helgen. Jag fick gjort så enormt mycket. Bland annat Lite Kalabaliks hemsida. Helt sjukt så här i efterhand. Denna helgen har jag inte fått gjort något (mer än att vara social och det är absolut något) så känner mig stressad på ett obehagligt sätt jag tänker tillhör frilanslivet. I alla fall. Inledde helgen på onsdagkväll med ett glas vin med en vän på Freja på Davidshallstorg. Ett torg som numer är bilfritt och grönt. Trevligt säger jag. Och om jag bara ska beställa något litet att äta beställer jag ost. Alltid. På den röda dagen cyklade vi ner till Västra hamnen. Handlade lunch på ICA och satte oss vid havet. Senare på dagen cyklade jag till Boulebar för att möta upp ett par kompisar då det var den årliga Bouleturnén. Vi var dock mer intresserade av vinet än själva turnén. Efter ett par glas vill man ju äta och jag och Karin bestämde oss för att beställa en pizza att dela på ("Pizza 95 kr" stod det på skylten). Detta kom in. Nu är det fredag. Och jag möter upp ett par gamla kolleger för ett mellanmål och ett glas på Julie. Vilket mys det är att träffas så ofta vi bara hinner. Så himla märkligt att vi inte har varandra varje dag i våra liv längre. När jag kommer hem tar jag mini och hennes kompis till Eurovision park som var i Folkets Park. Målet var att besöka ett rullskridskodisco. Viss utredning krävdes för att konstatera att vi kunde ta våra rullskridskor i handen och gå in i parken. Sammanlagt två volontärer, en väktare och en polis (som fick ringa sin överordnad) krävdes för att konstatera att det var ok. Säkerheten var enorm som sagt. Sen rullade tjejerna runt i takt till musiken, vi gick ut i parken och köpte churros och tajmade lagom till att Finlands bidrag från förra året gick upp på scen (cha cha cha). På självaste finaldagen gick vi in om Kronprinsen där mini och hennes kompis fick en glam up. Väldigt gulligt. Efter glam fika på Atrium. På kvällen såg vi hela långa finalen. Alla tre i familjen ingen somnade. Trodde inte heller mini skulle somna. Hon gör aldrig det om hon inte ligger i sin säng. Och i dag söndag andas vi ut. Man känner nästan hur hela Malmö slappnar av. Det gick bra, inget hände. Och man sitter förvirrat kvar och undrar vad som egentligen hände. Stan var ovanligt folktom dessa dagar, malmöbon höll sig undan, det var en extrem mängd poliser, bombhundar, svarta polispiketer och poliser med automatvapen som fyllde våra gator och, gissar jag, gjorde att en vanlig malmöbo kände att det var bäst att hålla sig undan. Likväl fylldes stan med Eurovision besökare. Män i kortkorta kjolar, paljettkostymer och supportrar iklädda sitt lands flagga. Stan fylldes också med propalestinska demonstranter. Väldigt fredliga sådana. Och det är ju lätt att dra paralleller mellan Israels medverkan och alla poliser. Men om jag fattat det korrekt så är det främst IS hotet kommer ifrån och mängden poliser är helt normal vid ett sådant här arrangemang. Men jisses vad det inte kändes normalt i Malmö.
