Vi har aldrig varit på Leos Lekland. Jag lyckas aldrig boka in mini på simskolan innan alla platser tar slut. Och hon går på sammanlagt noll aktiviteter då vi tycker det är skönt med en lugn helgförmiddag. Jamen ni hör. Både lata och ganska egoistiska föräldrar hon har. Vår mini. Och hon har ju inget syskon heller. Kanske också är av ren bekvämlighet. I alla fall så slog detta mig extra tydligt i helgen. När vi var på Höstlovs-weekend i Stockholm och befann oss på Tekniska Museet. Det var succé! Hon sprang lycklig runt och testade det ena roliga efter det andra. Hennes urgulliga lilla ansikte strålade och svetten rann. Jamen det slog mig att vi ofta gör grejer vi själva gillar, sen får mini hänga på. Ibland nöjd ibland gnällig. Men vi är absolut dåliga på att åka iväg till barnvänliga ställen och lägga en hel ledig lördag där. I alla fall. Sammantaget var de bästa stunderna på vår weekend när mini skrattade av glädje och när jag tog en snabb tur på stan alldeles själv medan killen och mini vilade på hotellet. Lite av varje som sagt. PS. Jag är uppvuxen med noll aktiviteter. Hade man ens det på åttiotalet? Eller är det ett modernt påfund att ens barn ska göra minst en balett och en kampsport?
