Vi började vår resa med att ta ett par glas vin på en alldeles ljuvlig liten vinbar. Vi fick stå i baren då alla platserna var tagna av lite äldre väldigt snygga parisiska par. Vinbaren heter La Buvette, 67 Rue Saint Maur.Efter vinbaren traskade vi till Jones, 43 rue G.Cavaignac. Avslappnat, riktigt gott och perfekt första restaurang på resan. Nästa dag traskade jag runt själv i Marais. Karin var på en vinmässa och jag kryssade ett gäng ställen på min lista. Bland annat Aux Merveilleux de Fred där jag köpte något som såg ut som ett korvbröd med Nutella men smakade som något helt annat än ett korvbröd med Nutella. Verkade som folk annars kom dit för deras chokladbrioche. Två trötta möttes upp för middag på Le Soeillets. Första anblicken såg ut som en sliten bar. Men gudomlig mat serverades. Fattade det som att de låter olika kockar, kortare eller längre perioder, ta hand om menyn. Jakten på den perfekta croissanten pågick hela resan. Vi fick lite olika tips och det mest återkommande tipset var Maison D'isabelle, 47 Ter Boulevard Saint Germain. Och en croissant som vunnit massa pris var det visst. Bredvid croissanten-bageriet låg en ostbutik vi köpte med oss ost hem från (be om att få allt vakuumförpackat). Där fanns också en liten matmarknad på ett litet tog. På restaurant Le Servan käkade vi en enormt lyxig lunch. Det var också här vi var som mest "kick off effektiva". Så väl värd sitt pris på alla sätt och vis. Två frukostar käkade vi ute. Den ena på Berry och den andra på Fringe. Båda hade enormt god granola som serverades med färsk frukt och yoghurt (lite kul att de serverade granolan till en liten klick yoghurt, inte som vi att man toppar yoghurten med granolan). Självfallet hann vi också med ett klassiskt brasseri! På onsdagskvällen åt vi på Bofinger, 5 rue de la Bastille. Jag tog löksoppa och Moules Fritt, Karin ett kött hon upprepade gånger nämnde som fantastiskt. Älskade den klassiska gamla inredningen på Bofinger. Och googlade mig till att den byggdes och utsmyckades under Belle époque eran i den stil som man fortfarande ser i lokalen med glaskupol, träpaneler, mosaikgolv och Art Nouveau-detaljer. Restaurangen är känd för traditionell fransk och alsacisk mat därav många tyska inslag som surkål och pretzel. Åt ingen bra crepes. Det var en miss. Denna köpte jag i lågt blodsocker desperation vid Eiffeltornet. Fattar vem som helst inte är en bra idé. Men den fick fungera som stöd då vi efter att ha tagit en selfie vid tornet tog en Uber till Les Enfants du March, 39 rue de Bretagne och åt en gudomlig löksoppa. Les Enfants du Marché låg i Marché des Enfants Rouges, en matmarknad/saluhall och där såg jag såklart folk gå runt och käka på en enorm crepe som såg ljuvlig ut. Vid en helt annan tidpunkt gick vi förbi denna restaurangen som vi stod på väntelistan på. Nästa gång i Paris. Hittade en enormt mysig liten gata, Rue du Nil, som hade urmysiga bageri, kött- och ostbutik och ett par restauranger som såg härliga ut. Avslutar med den sista matshoppingen vi gjorde. Här köpte vi nämligen med oss bakverk hem! Enligt bagaren skulle vi sätta allt i 100 gradig värme i ugnen ca 1-2 min så skulle de bli som nybakade dag två. Je n’ai plus faim!
