Familjens absolut största gemensamma intresse är loppis-shopping. Vi går alla in i butiken med samma fokus. Jag hovrar kring vaser och fat. Killen kring udda föremål. Och mini kring små porslinsfigurer (köpstopp på mjukdjur råder). Ovan är en del av semesterns fynd hittills. Ett stort fat, fint litet 50-tals set, vas, ljushållare, äggkopp, kökshandduk och liten vas. Denna kom jag på låg kvar i bilen efter jag tagit ovan bild. HUR kunde jag glömma då det är bästa fyndet denna sommaren (och då är mycket kvar på sommaren) 75 kr kostade den. Och så har denna kelim matta inhandlats. Tror den kommer bli superfin hemma i vardagsrummet. 800 kr kändes som ett kap. Och på tal om pris. Tyckte Malin skrev så träffande häromdagen om hur second hand-shopping väldigt privilegiat endast pratas om i hållbarhets termer. Medans det för många är ett sätt att få ihop ekonomin. Tänkte på det häromdagen när en familj framför mig i kassan på leksaksaffären på ReTuna köpte en stor nalle, en gigantisk vattenpistol och ett spel. För under 200 kr. Jag vet inget om deras ekonomi men något sa mig att de var överlyckliga över att kunna köpa dessa saker för en rimlig peng. Tror inte de hade en tanke på att det också är en insats för klimatet att handla begagnat.
